Millis

Ja, tiden går fort och det senaste året har varit rörigt som för det flesta.

Först var det hemma jobb pga pandemin. Det var många under pandemin som skaffade hund, men inte vi. vi blev med fler katter.

 

Vi skulle ha en till för dottern skulle ha med sin när hon flyttade och när vi var hos uppfödaren så såg min man en katt han ville ha och så hem med dem.
Dock åkte min svägerska och köpte en hon också men hon fick inte ta hem den och kunde inte lämna tillbaka den så den fick sonen i födelsedags present så helt plötsligt är vi med sex katter. 

 

Men så släppte man på restrtiktionerna och vi tog chansen att åka till Gran canaria till hotellet som varit som ett andra hem för oss i många år. Det var jag och mannen min svägerska och vår dotter. Sonen var hemma och tog hand om katterna.

Där fick vi hämta sol och energi för att klara vintern, som frusen person vill jag ha värme och gärna sol.

 

När vi kom hem var det dags för älsta barnet och flytta till eget boende, hon åkte hem en vecka tidigare än mig och mannen. så hon åkte till Polen med en vän ett par dagar och kom hem dagen efter hon fick tillgång till lägenheten, sedan var det att beställa möbler som kördes hem och husgeråd handlade vi med henne.

 

Sedan tillbaka till kontoret och en förmån att kunna arbeta hemma ett par dagar i veckan, vilket förändrades i december med åter hemma arbete igen.

Sedan var det julen som blev som den brukar efter att man i familjen velat fram och tillbaka. Samt att en av katterna svalde en mandel hel och blev inlagd på sjukhus och skulle hemma vara i karantän i en månad. 

 

Så i februari i år gick vi tillbaka till kontors och hemarbete ett par dagar per vecka och en normalitet som jag saknat, men nu så kom kriget och då hade vi en familje medlem och dennes mamma som var där när det bröt ut och oron för att de skulle kunna ta sig till tryggheten.

Jag tycker fortfarande att det är svårt när man tänker på att det är så nära.

 

En summering av året som gått

 

Millis